Lever life!
Kategori: Allmänt
Ja nu har det gått 5 dagar efter operationen och man har kommit in i vardagen hur man får leva livet ett par veckor framåt. Spenderar typ 90% av dagarna i soffan, 9% på toan och 1% i köket. Det är den motion jag får om dagarna när man går mellan dessa rum. Annars bara ligga med benet i högläge och köra mina rehab övningar 4 gånger om dagen. Jag är ganska lat och bekväm av mig vanligtvis, så jag spenderar en del tid på soffan i mitt skadefrialiv också, så just nu går det ingen nöd på mig, och det underlättar när jag vet att det inte är någon pågående fotbollssäsong som jag missar. Det blir värre sen.
Något jag längtar till, är nära jag kan sova på sidan, ryggen är bra öm och stel när man vaknar varje morgon, men går över när man får kliva upp tack och lov. Jag är dock lika trött varje morgon så jag lyckas somna om någon timme trots ryggsmärta. Är det något jag är bra på, så är det att sova!
För att få dagarna att gå blir det mycket film, och serier, lyssna på poddar, läsa på lite trav och självklar Fifa. Dock är det lite besvärligt med Fifa eftersom jag vill sitta nära tvn för att spela bäst, och nu måste jag ligga ner och det blir en bit fram till tvn, så när det går dåligt, då jävlar kan jag tappa det. Ni som spelar tv-spel vet vad jag pratar om. Jag blir galen vanligtvis också om det går dåligt, men nu när jag också får sämre förutsättningar, då är det bara för mkt. Våra grannar kan nog tro att vi har en 10 åring med touretts som inneboende.
Dom 9% som spenderas på toan kan man säga att 8% går åt att klä av sig och komma på plats, sitta med ett ben som jag kan böja max 30grader tack vare ortosen är inte det mest optimala i vårat badrum. Jag brukar annars njuta av egen tid på toan, läsa lite på telefonen osv, men i det här tillståndet är det ett helvete och vill bara komma därifrån.
I köket spenderar jag ungefär lika mkt tid nu som tidigare, inte min favoritplats i lägenheten. Laga mat är ju inte skitkul. Men nu behöver jag bara värma matlåda eller fixa mackor och det är helt okej.
Övrigt tycker jag min rehab går framåt, tycker mig känna små framsteg. Tog av den elastiska lindan igår som hjälpt till att hålla ner svullnaden. Nu är det bara ett stort plåster över knät och ett litet på utsidan ovanför. Fick spänna åt ortosen så att den sitter kvar. Mitt opererade ben ser ut som det kommit hem från 1 månads semester utan mat. Har inte haft några biffiga ben tidigare men det ska ändras nu. Ska lägga ner mer tid på att inte bara komma tillbaka utan även bygga volym. Har börjat lite smått redan men limpmackorna och oboyen till frukost har ännu inte visat något resultat.
Min sambo Lina är lite av min betjänt nu och hon är suverän och hjälper mig med allt jag behöver, när hon jobbar eller är i stallet förbereder hon så jag har allt nära tillhands. Mor och far har erbjudit sig att komma med matlådor och det tackar man inte nej till. Hade även besök av Jens igår som bjöd på sallad och spenderade dagen här och kollade på fotboll. Jens är en Schysst kompis och är mån om min hälsa och bjuder på sallad istället för pizza, det gillar jag. Han vet väl att jag behöver hålla igen eftersom jag kommer bli fet som en julgris nu i december med alla julbord, godis, kakor osv. Ge mig styrka!
Imorgon ska jag boka tid för att ta bort stygnen och se över läkningen, det ska göras om typ 1 vecka så jag hoppas jag inte är sent ute. Med tanke på hur lång tid allt annat har tagit så kanske jag får plocka stygnen i midsommar.
Sen ska jag ringa till kliniken i Stockholm och checka av de framtida dagarna. Det går framåt väldigt långsamt och säkert, Kämpa!
